Vinternoll2

Kent

Transposer:

  Och dom säger att stan har blivit tyst och ful och öde älskling Att det kommer bli en lång kall vinter   Jag har lärt mig att saknaden är värst när nån har sovit som ett barn   Genom en iskall vinter   Du är min hjälte för du vågar vara rak Du är min hjälte för du är precis så svag som jag   Och och hjälp mig jag behöver dig igen igen igen  |    |    |      Och du känner att staden är precis som staden alltid varit I väntan på en lång kall vinter   Och du säger att saknad kan man lära sig att leva med ibland   Genom en iskall vinter   Du är min hjälte för du vågar vara rak Du är min hjälte för du är precis så svag som jag   Och och hjälp mig jag behöver dig igen igen igen   Du är min hjälte för du vågar vara rak Du är min hjälte för du är precis så svag som jag   Och och hjälp mig jag behöver dig igen igen igen |    |    |/  |/ | |    |    |/  |/ | |    |    |/  |/ | |    |    |/  |/ | |

Du même artiste :

empty heart empty heart Am, Am/G, F, C, G, C/D, F/C
empty heart empty heart F, C, Dm, Bb, Am, Gm, Bbm, A7
empty heart empty heart Em, Am, C, D/F#, Bm, G, A
empty heart empty heart Em, B, Eb, D, Am, Gm, C, A, G
empty heart empty heart Dm, C/E, F, C, Bb, Gm
empty heart empty heart C, Fmaj7, G, Am, F
empty heart empty heart f, F, E, Dm, Bb, C, Gm, G, A, D, Cm
empty heart empty heart F, G, Am, Fmaj7, Dm7, C, Dm7/E, Em7, D4, Dm, Dm/E, Am7, G/B
empty heart empty heart A, E, G#, e, B, D, Db, Bm7, Bm, G, F#m, F, Dbm, C, Bb
La chanson évoque un sentiment de solitude et de désolation dans une ville qui semble avoir perdu son âme. L'idée d'un hiver froid et interminable sert de métaphore pour exprimer la douleur de l'absence et le souvenir amer d’une connexion passée. L’interlocuteur se présente comme une figure héroïque, capable d'être sincère malgré sa vulnérabilité, et il exprime un besoin désespéré d'aide et de réconfort. Dans ce contexte, l'artiste parle de la difficulté de vivre avec la nostalgie, tout en insistant sur l'importance de l'authenticité et de l'empathie dans les relations humaines. C’est une réflexion sur la force que l’on trouve dans la faiblesse partagée.