Ingenting

Kent

Transposer:

This is the right version Bra sång detta hoppas ni blir nöjda Intro: | | | | n.c. | n.c. | | | | x 4 Vers: I Hagnesta Hill blinkar tv-ljusen Jag gör vad jag kan Drömmer mig bort I Hagnesta Hill bland de identiska husen Rycker vi till Reklamen avbryts för sport Refräng: Ingenting Först kom ingenting Sen kom ingenting Sen kom ingenting men ingenting är (ingenting inget inget) De jävlarna tog oss en efter en De ljög och bedrog oss med sanningen De jävlarna tog min älskling där Från krönet av kullen kan jag se min förlorade värld Mellanspel: | | | x 3 Vers: Jag ska göra nånting Jag ska slå er med häpnad Gå över en gräns jag ska bryta mig ut Jag älskar dig så som att vara beväpnad Och under belägring kan jag skjuta dig ut Refräng: Ingenting Först kom ingenting Sen kom ingenting Sen kom ingenting men ingenting är (ingenting inget inget) De jävlarna tog oss en efter en De ljög och bedrog oss med sanningen De jävlarna tog min älskling där Från krönet av kullen kan jag se min förlorade värld Mellanspel: | n.c. | n.c. | | | | x 6 | | | Refräng: Ingenting Först kom ingenting Sen kom ingenting Sen kom ingenting men ingenting är (ingenting inget inget) De jävlarna tog oss en efter en De ljög och bedrog oss med sanningen De jävlarna tog min älskling där Från krönet av kullen kan jag se min förlorade värld Utro: | | | x 7

Du même artiste :

Max 500

F#m, D, Bm, E, A, G#, G, Dbm

Columbus

Em, G, C, Am, D, B, Bm, A, D/F#

Frank

A, E, G#, e, B, D, Db, Bm7, Bm, G, F#m, F, Dbm, C, Bb

Quiet Heart

G, Am, Em, D, C

Skogarna

G, D, Am, C, Em, Bm, Dm, F

När Det Blåser På Månen

F, G, Am, Fmaj7, Dm7, C, Dm7/E, Em7, D4, Dm, Dm/E, Am7, G/B

Du Ar Anga

Em, Bm, D, C, Am, G, C/B

Nattpojken Och Dagflickan

D, A, Bm, G, Em, Db

Stanna Hos Mig

Em7, Bm, D, A, G, F#m, F#

Socker

G, D, Em, C, E

La chanson évoque un sentiment d'absence et de désillusion. Elle parle d'un monde où tout semble vide et où les promesses d'un amour perdu sont trahies. On y ressent une profonde mélancolie face à des souvenirs d'une réalité disparue, symbolisée par des paysages familiers et des journées marquées par la monotonie. Le protagoniste se sent pris au piège, tiraillé entre le désir de changement et la tristesse d'une perte. Il évoque des luttes intérieures, se battant pour s'élever au-dessus de la déception, tout en se remémorant des moments précieux. En toile de fond, on peut ressentir un écho des défis contemporains, comme la lutte contre des attentes irréalistes et les mensonges que l'on nous impose parfois dans notre quotidien.

Le Chansonnier